sobriquet

Men nu när jag bor här så finns det nog mer nackdelar än fördelar.

Visst man ska få hjälp med saker som går sönder och bla bla bla.

Men, när saker faktiskt går sönder kan man inte ta tag i det själv. Man står helt handfallen och får vänta på att någon kommer och lagar.

Som nu har vår tvättstuga strulat i cirka två veckor. Inte blir den lagad, så nu står jag inför dilemmat att gå ner ytterligare en gång och kika ifall det går att tvätta, precis som alla andra i området. Eller tvätta för hand i badrummet.

Vi har även en dörr som går så otroligt segt att stänga, den vill liksom inte stängas helt.

Avloppet är ett skämt, ibland rinner det baklänges upp ur golvbrunnen i duschen.

Grannarna är hejdlöst nära inpå, man hör allt. Och jag skojar verkligen inte, ALLT.

Det verkar gå ut på någon slags regel att inte var tyst utan att störa varandra på samma nivå ungefär.

Om man ska byta något eller renovera får man bekosta det själv och inte vinna något på det.

Hyresbolaget anser att det är helt okej med gröna fläckar från en tidigare boende på golvet i det som ska bli barnrummet tex.

Man kan inte duscha sent på kvällen, eller diska. Jag är nattmänniska så det begränsar mig en hel del iaf.

Man får stå ut med att det festas i festlokalen mitt på gården till FEM på morgonen?!

Vi är inte kopplade till störningsjouren så tji fick vi. Polisen dyker ju inte upp om man ber dom att komma för en sån sak, tro mig jag har försökt.

När rutorna skallrade för att ljudnivån var så hög höll jag på att bli tokig. Men vad kan jag göra, absolut ingenting. Jag kan gå ner och säga till, men det skulle knappast hjälpa då det är firande av fastan som pågår...

Jag kan inte mer än längta tills när vi kan köpa ett hus en bit ut i skogen och bara rå om oss själva.

Det är fantastiskt frigörande med lite nördhumor ^^

Det finns verkligen inget negativt att säga om den. Det är nog den enda serien som jag följt slaviskt, kollat ifall det kommit något nytt och tittat på det direkt.

Jag har även funderat på ifall det kan vara riktat till killar men jag tycker inte det verkar som det. Nästan alla serier är riktade till ett kön men just den här är lite luddig.

Så att det blir lite enklare att navigera, alla vill ju inte läsa om graviditetsproblem och tankar om framtiden :)

Här kommer jag fortsätta skriva om sånt som handlar om bara mig och mina intressen.

Namnet på nya bloggsidan är Januarikotten. Då vår lilla pojke är beräknad till 7e januari.

Om ni kommer på något ni vill läsa om lite mer direkt så skriv gärna en kommentar och säg vad det kan vara så ska vi nog se att inläggen börjar rulla in igen :)

Jag litade på att det skulle dyka upp på översikten när jag får kommentarer, vilket det gör ibland.

Men har nu varit och rotat runt på sidan och upptäckt massor av kommentarer som jag totalt missat.

Kul att så många uppskattar bloggen :)

Och jag lovar jag ska bli bättre på att uppdatera!

Idag har jag fixat barnvagnen som vi hittade på blocket. En Brio Nova för 300 spänn?!

Jag har handtvättat överdragen och den börjar faktiskt se ut som ny, svårigheten kommer till sufletten. Det går inte att ta bort den från metallstället, så jag får köpa någon tygtvätt och spraya på. Sen så är vagnen tiptop.

Enda problemet som dök upp är att vi inte har något torkställ, och i torkskåpet som vi aldrig använder kan man ju inte hänga upp dyngsura saker.

Men nu hänger delar uppe, i hela badrummet och ute på balkongen. Nu ska de torka sen ska jag sätta ihop den och känna att jag gjort något viktigt ^^

Ska fota vagnen och lägga upp här senare när jag fått ihop den.

Jag satte också upp ett tyg draperi som jag sytt i köket som döljer det 60 cm stora glappet i underskåpen där vi har en pall som lilla jag som är så kort får klättra på ifall jag ska ha saker på översta hyllorna.

Det blev himla bra faktiskt, det börjar se ut som ett ordentligt lantkök.

Angående graviditeten så har jag kommit så långt att jag är halvvägs. Vecka 20 jag börjar bli ganska stor på riktigt.

När jag kikar tillbaka på bilderna sen i början av grav så är det ganska roligt att jag tyckte att jag var enorm i v 9. Nu tycker jag knappt att jag har mage. Fast den är fem gånger så stor.

Vi fick reda på att det var en pojke på rul och han mår bra och växer som han ska.

Jag känner honom varje dag sparkandes där inne. Ibland känns det väldigt mycket, och ibland är det lite obehangligt sådär att det pirrar i benen av det.

Ena foten har börjat domna bort också, när jag sitter ner eller går.

Men allt som allt går det toppen, ont av foglossningen har jag ju med men det gör inte så himla mycket när man är hemma om dagarna och kan dosera ut när man vill röra sig. För det straffar sig efteråt.